I dagarna gör samfundet en liten enkät bland oss medlemmar om personlig andlighet. Om du som är medlem inte har gjort den i församlingen redan, gör den gärna på samfundets hemsida senast 12 november!
Initiativet är bra. Det är bra att vi försöker konkretisera detta med "andlig tillväxt", "det andliga livet", eller vad vi nu kallar det. Jag har själv i mitt församlingsengagemang brottats med liknande frågor. Andra har också brottats med dem. Ett av de mer kända exemplen är Reveal, ett material som delvis finns på svenska.
Men någonstans djupt inom mig gnager en fråga: Vad är "det andliga livet" - egentligen?
Vid ett tillfälle var församlingsstyrelsen på planeringshelg. Vi satte upp mål, vi försökte göra målen konkreta, mätbara osv. Det blev ett antal mål som kunde mätas genom "aktiviteter" av olika slag: Bön, bibelläsning, deltagande i församlingens verksamhet, givande, engagemang i behövande, andliga samtal med icke-troende, etc... Men så ställde någon frågan: Säger alla dessa "aktiviteter" något om hur det verkligen står till inombords? Är det inte så att man kan delta och göra allt detta, men utan att växa andligt?
Det blev en stunds eftertänksam tystnad. Vi insåg alla att frågeställaren var något på spåren.
Vad är "andligt liv" eller "andlig tillväxt"? Jag kan inte påminna mig om att ha hört någon ens försöka definiera begreppet. Det synes dock som att användarna av begreppet (inklusive jag själv) definierar bön, bibelläsning, erfarenhet av Guds närvaro o.dyl. som en del av detta.
Rimligen bör det "andliga livet" påverka det vi gör under dygnets timmar. Jag tror absolut att mätningar av våra yttre "aktiviteter" säger en del om vårt inre. Men säger det hela sanningen, eller finns det mer under ytan? Riskerar vi att missa något väsentligt om vi bara mäter det yttre? Finns det en risk att vi 2000-talets kristna är så influerade av modernt upplysningstänkande att vi bara ser det som går att mäta och väga?
Eller det omvända: Är jag så postmodernt och relativistiskt influerad i mina tvivel om mätandet av det yttre, att jag kastar ut barnet med badvattnet? Om vi ignorerar det yttre, om vi slutar mäta och väga våra "aktiviteter", reducerar vi då det andliga livet till en enbart subjektiv upplevelse?
Jag (och andra) vill höra vad du tycker, så kommentera gärna detta inlägg. Vad säger enkäten och frågorna? Finns det frågor i enkäten som du saknar? Har du förslag till en "progressiv" definition (vad det nu är...) av "andlighet", "andligt liv", "andlig tillväxt"?
måndag 9 november 2009
Vad är "andligt liv"?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
7 kommentarer:
Intressant att du tar upp dessa frågor om "andligt liv". Fick för någon vecka sedan reda på att i en Adventkyrka i England så skulle en tidigare studiekamrat till mig hålla i ett föredrag om "andligt sex". Det är nog första gången en Adventkyrka bjuder in offentligt till ett positivt samtal kring de andliga aspekterna av vår sexualitet och sex. Nu kunde jag inte följa föredraget via deras stream, så jag vet inte hur det gick.
Jag uppfattade att föreläsningen var en del av en serie som handlar om andlighetens olika aspekter. Pastorn, som heter Sam Neves, skrev någon vecka tidigare en betraktelse i Adventistsamfundets tidning i Storbritanninen om just "det andliga livet", med titeln: "Please get rid of your spiritual life..." (s. 6). Där resonerar han kring vad "andligt liv" betyder. Kanske tankarna där är lite av det du funderar kring här.
Frågor som ställs i enkäten (regelbunden bibelläsning, andakt, bön osv) kan synas mäta yttre tecken på andlighet, kanske enligt en traditionell frikyrkomodell. Men om jag t.ex. tänker/följer/reflekterar över en bibeltext i en vardagssituation syns inte i enkäten. Hur den Helige Ande interagerar i en människas liv är en djup fråga med många bottnar. En botten kan vara att DHA hjälper människan att skilja mellan gott och ont - påminna om lagen. En mer progressiv tanke om DHA jag vill sträva mot är att den gör oss anslutna (connected) till något som kan synas vara livets verklighet - det en kärleksfull Gud vill oss människor. Till det yttre innebär det att vi - i vår svaghet - kan skymta lite av den omsorg och empati Jesus såg omkring sig - och börja se med samma ögon där vi befinner oss - här och nu. Hur mäter man det - förutom att ge sig hän verkligheten?
Här är en länk till Please get rid of your spiritual life. Vet inte om det är samma innehåll som i artikeln Rainer hänvisar till.
... och jag antar att föredraget "andligt sex" syftar på föredraget i Wimbledon International Seventh-day Adventist Church, klicka på "Want better sex?"
Helt rätt, vet inte vad som hände med länkarna, de syntes fint när jag förhandsgranskade inlägget... Dock hade jag länkat till tidningen Messenger, som hade samma text som på pastor Sams blogg.
NE: Du kallar bl.a. bibelläsning för ett "yttre tecken på andlighet... enligt en traditionell frikyrkomodell". Men är inte bibelläsningen en förutsättning för att kunna "tänka på/följa/reflektera över" en bibeltext?
I så fall skulle en enkätfråga om bibelläsning åtminstone kunna mäta en av förutsättningarna för andlighet. Om resultatet visar på låg bibelläsningsaktivitet, då kan man dra slutsatsen att andligheten är låg. Däremot kan man inte dra slutsatsen "mycket bibelläsning = hög andlighet", eftersom läsningen är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning.
Eller hade en bättre fråga varit: "Hur ofta tänker du på/följer/reflekterar du över en bibeltext?" Men är inte det också ett slags "yttre tecken"; ett mätande av hur ofta jag gör något, låt vara att att "görandet" sker huvudsakligen i tankevärlden.
Eller...? Jag bara tänker högt...
Efter att ha läst inlägget "Vad är "andligt liv"?"och de efterföljande kommentarerna kommer jag osökt att tänka på Nikodemos nattliga intervju med Jesus.(Joh 3:1-21)
Nikodemos var en sökare och hade hört en del av Jesu undervisning och sett hur han tog emot de fattiga och bota de sjuka - detta hade säkert gjort ett starkt intryck på honom. Jag tycker att Ellen White´s sammanfattar denna händelse på ett fantastiskt sätt i sin bok 'Vändpunkten' s 158: "Nikodemos hade kommit till Jesus i hopp om att kunna inleda en diskussion med honom, men Jesus klarlade sanningens grundprinciper. Han sade till Nikodemos:
Det du behöver är inte så mycket
teoretisk kunskap,[Nikodemos hade hög utbildning och var medlem i Stora rådet]som andlig förnyelse. Du behöver inte få din nyfikenhet tillfredsställd utan ett nytt sinne. Du måste få nytt liv från höjden, innan du kan förstå himmelska ting."
När vi pga Guds godhet(Rom 2:4;Tit 3:3-8) är villiga att ständigt överlåta oss till Kristus och den helige Ande har gett oss ett nytt sinnelag/hjärta och påbörjat sitt förvandlade verk inom oss - känner vi oss dragna till Guds ord och att ha en innerlig gemenskap med Kristus genom ständig och innerlig bön. Vi önskar inget hellre än att ha en levande relation med vår Skapare för att på det viset lära känna vår käre Frälsare mer för varje stund.
För mej är den här typen av enkäter både en tankeställare och en uppmaning till att se om mitt 'eget hus' och ställa mej själv frågan som Paulus gjorde till korintierna: "Pröva er själva om ni lever i tron, pröva er själva! Eller vet ni inte med er att Jesus Kristus är i er? Gör ni inte det, består ni inte provet."(2Kor 13:5)
Jag tror att detta är grundtanken bakom enkäten.
Skicka en kommentar