fredag 2 juli 2010

Vad vill Wilson?

Det var i slutet på 80-talet som jag firade Thanksgiving hemma hos Ted N. C. Wilson. Härom dagen valdes Wilson till Adventistsamfundets världsledare, men då på 80-talet var han sekreterare för en av samfundets divisioner. Jag var studentmissionär, och slank in på denna Thanksgiving eftersom min värdfamilj hade tillräckliga amerikanska kopplingar för att kvala in på Wilsons Thanksgiving-firande.

Jag har dock inga större intryck av Wilson, och vi umgicks inte särskilt mycket. Kanske berodde det på personkemi, eller kanske på att jag och min värdfamilj hörde till dem som hade en mer progressiv syn på vad adventism är... Jag och en kompis dök ner i divisionskontorets swimmingpool en lördag eftermiddag under ett knytkalas, och om jag minns rätt så hörde Wilson till dem som höjde ett ögonbryn - ett svalkande dopp i poolen under sabbatstid var liksom inte helt kosher.

Den nya generalkonferens-presidenten Wilson anses vara konservativ. Vid sitt "acceptanstal" och på den efterföljande presskonferensen talade Wilson om vad han ville prioritera, och där fanns onekligen en del traditionellt gods.

Bland annat sade han att "vi måste kraftfullt betona Profetians Ande [dvs Ellen White], inte bara som andaktsläsning, utan som vägledning ("instructional counsel") för varje aspekt av livet".

Han sade också att enhet kommer "primärt... genom en fokuserad förståelse av våra trospunkter ("our beliefs")", och att "det som verkligen binder oss samman är vår tro ("belief")". Noteras kan att i engelskan finns en nyans mellan "faith" och "belief" som inte finns på svenska, och Wilson använde hela tiden ordet "belief". Och där Paulus talade om "kärleken som det band som håller er samman", där talade Wilson alltså om vår (intellektuella) tro.

Under presskonferensen använde Wilson begreppet "Profetians Ande" 4 gånger, "evangeliet" 4 gånger, "Jesus/Kristus" 3 gånger, "sanning" och "det sena regnet" 1 gång var. Ord som "kärlek", "nåd", "fattiga", "omsorg": 0 gånger. Och "innovativ", "progressiv", "kreativ": 0 gånger. Ordet "ny" förekom en gång: i "ny teknik".
(Källa: transkriptionen av Wilsons presskonferens.)


Nu ska man inte dra för stora växlar på att räkna ord i ett kort anförande och en presskonferens, men kanske kan man ändå skönja en icke oväsentlig nyansskillnad? Som jämförelse kan man läsa den avgående Jan Paulsens predikan vid Generalkonferensen 2000 (där han valdes), där han i slutet delar med sig av en varm och inkluderande vision som jag gärna skriver under på.

Detta inlägg har handlat om nyanser och ordval som är av intresse med tanke på vad denna blogg heter. Det fanns mycket i det Wilson sade som jag förstås instämmer i: behovet av bön, väckelse, att söka råd hos andra, Bibelns centrala ställning, Andens verk, hoppet om Jesu återkomst etc.

Jag håller tummarna för att adventismen under Wilsons ledning fortsätter vara en rörelse som går framåt i tiden, inte bakåt.

Se artiklar & kommentarer från olika håll, t.ex. Adventist Review, Spectrum, J. David Newman/Adventist Today, Erwin Taylor/Adventist Today, Ron Corsons blogg, kommentarer på Educate Truth.

UPPDATERING 5 juli: Ted Wilsons avslutningspredikan på generalkonferensen gick i samma ton. Se även kommentarer från t.ex. J. David Newman, Sam Neves/Spectrum och Charles Scriven.

9 kommentarer:

ne sa...

Har idag lagt mycket tid på att försöka sätta mig in i Wilsons tankar och fokus. Debatten på de progressiva adventistbloggarna är tydlig - det är mer ett steg bakåt mot historisk adventism som fokuserar på organisationen än framåt mot en Jesuscentrerad rörelse som fokuserar på de svaga och fattiga.

Precis som Jesus valde att i sin premiärpredikan i Nasaret göra klart att evangeliet handlar om att ta hand om de fattiga och därmed lägga fast värdegrunden för en kyrka som sätter fokus på medmänniskan, så sätter Wilson sitt fokus på att definierna - och positionera - adventismen som en unik organisation där "allt" utanför är farligt. Adventister vet redan allt - någon ny kunskap eller teologi behövs inte. Är vi osäkra på vad Bibeln säger kan vi alltid få svaret genom Ellen White. Problemet är att han inte säger vilka företeelser utanför kyrkan han menar, vilken musik han menar, vilken andlighet han menar, vilken typ av känslor han menar. Jag ser framför mig hur hans budskap kommer att tolkas av konservativa adventister på det sätt man vill.

Adventkyrkan har fått en ledare som redan i sitt första tal visar färg. Det är bra - då vet vi var han vill att skåpet ska stå. Om det nu finns andra synpunkter om vår utveckling fanns det uppenbarligen inte många som vågade visa det i Atlanta - om man får döma efter de ovationer och applåder hans predikan fick. Förhoppningsvis finns det andra som vågar stå fast i en kärleksfull, Jesuscentrerad teologi som ser människor som dom är - med tivel och frågor. En teologi som sätter den svaga människan i fokus - som har en passion för människor i nöd. En teologi som inte MÅSTE handla om doktriner, men som handlar om verkligheten - den värld där 1 miljard människor svälter. Vilken skillnad gör Wilsons predikan för dem?

Sannolikt kommer Wilsons tankar att genomsyra ledarskapet inom adventismen - de som vågar gå emot den typen av absoluta definitioner har historiskt fått lämna sammanhanget.

Kanske det är dags för ett Exodus?

Anonym sa...

Har lyssnat till Ted Wilsons predikan
på årets Generalkonferens och har inte funnit något som strider mot SDA´s tro eller uppdrag.

Personligen stärktes min tro på att Gud aldrig sviker sitt folk när det ser som mörkast ut - det verkar som att Gud ännu en gång i historien har gripit in i just rätt tid för att bekräfta och lyfta fram de eviga sanningar som är uppenbarade i hans ord.

Jag tackar Gud för hans stora barmhärtighet och nåd mot oss - Jesus kommer mycket snart! :-)

ne sa...

Anonym: Delar inte du och jag och förhoppningsvis adventismen Jesu egna ord om uppdraget - läs själv i Matteus 25:31-46? Det hade varit en bättre entré som världsledare för sjundedagsadventismen om det hade fått fokus.
Men hur ofta hör du det budskapet i en Adventkyrka? Kommer adventismen under Wilsons regim att göra det mera hört, efter hans programförklaring i Atlanta?

Anonym sa...

"Jag håller tummarna för att adventismen under Wilsons ledning fortsätter vara en rörelse som går framåt i tiden, inte bakåt."

I den tid vi lever i är det särskilt viktigt att vi står bakom vår tro, vår uppgift som SDA och följer de råd och uppmärksammar de varningar som getts genom Ellen White. Om vi inte gör det - är det svårt att hitta en godtagbar ursäkt.

Vi behöver inte hålla tummarna för SDA - vi kan vara fullständigt förvissade om att Gud kommer att leda sitt folk till en slutlig seger över all orättfärdighet. Vi bör visa respekt och uppmuntra våra ledare när de lyfter fram och bekräftar vår tro och uppgift.

Många gånger glömmer vi tyvärr bort att vi är Guds folk och att det inte är ofullkomliga mänskliga redskap som leder oss - utan Gud själv. Vi bör därför tänka oss för innan vi be/för/-dömer dem som väljs till ledande positioner.

Till sist vill jag kommentera "ordräkningen" genom att först ställa några frågor:

Till vilka vände sej Wilsons predikan?

Varför valde han att ta upp ämnen som ex. sanning, profetians Ande, Guds tio bud och de tre änglarnas budskap?

Om man räknar in dessa ämnen - som ju Jesus själv står bakom - blir det högre siffror till förmån för "begreppet" Jesus Kristus. Kul med matematik...:-)

PA sa...

Anonym: Jag gjorde min analys av Wilsons uttalanden just av respekt för honom som samfundets nyvalde ledare. Hade jag velat ringakta honom hade jag ignorerat honom i detta forum!

Jag instämmer helt i att man ska vara återhållsam med att fördöma. Däremot bör Kristi efterföljare bedöma det som sägs - ty hur ska vi annars följa Mästarens uppmaningar "var på er vakt", "se upp så ingen bedrar er" eller "på trädet känner man igen frukten" om inte genom att bedöma efter bästa förmåga det som vi ser och hör?

Du frågar "varför valde han att ta upp ämnen som ex. sanning, profetians Ande, Guds tio bud och de tre änglarnas budskap?"

Och jag frågar: När han talar om sanning: Varför citerar han inte bibelordet att sanningen är en Person? Varför talar han lika mycket om Profetians Ande som om den Helige Anden, när förhållandet i NT är 1:90? Varför tar han upp de tio buden, men inte det största budet? Och varför tar han inte upp de fattiga, de sjuka, de törstande, de hungriga - som ju enligt Jesus egna ord i Matt 25:31ff är kriteriet i domen (i motsats till de kriterier som mer långväga hopkopplingar av Upp 13, sabbaten etc. ger...)?

Ja, jag är besviken på (men inte förvånad över) Wilsons programförklaring. Men som du säger, ytterst leder Gud, inte vi människor!

Anonym sa...

"Varför citerar han inte bibelordet att sanningen är en Person?"
Är inte sanningen också en del av kunskapen om Jesus - att vandra tillsammans med honom, läsa/studera hans ord för att lära känna hans karaktär och vilja? Ps 119:105; Joh 8:32, 17:3

"Varför talar han lika mycket om Profetians Ande som om den Helige Anden, när förhållandet i NT är 1:90?"
Därför att den helige Ande meddelar
budskap till profeterna? Enligt Bibeln är hela himlen i verksamhet för att göra frälsningsplanen känd
i världen. Gud Fadern - Jesus Sonen - den helige Ande och änglarna är alla involverade i profetians Ande.
Alla profeterna vittnade om Jesus - därför är det allvarligt att tona ner - iognera - kritisera eller förkasta profetians Ande. Kan det ha varit Wilsons poäng?

"Varför tar han upp de tio buden, men inte det största budet?"
Det största budet är väl en sammanfattning av de tio budorden?
Kan vi säga att vi älskar Gud och våra medmänniskor samtidigt som vi bryter mot Guds bud/lag? Joh 14:15, Jak 2:10, 1Joh 2:4

"Och varför tar han inte upp de fattiga, de sjuka, de törstande, de hungriga - som ju enligt Jesus egna ord i Matt 25:31ff är kriteriet i domen (i motsats till de kriterier som mer långväga hopkopplingar av Upp 13, sabbaten etc. ger...)?"
Det är kanske inte vårt största problem när det gäller att hålla ihop samfundet just nu? Wilsons val av ämne kanske visar på
att vi har haft och fortfarande har problem med dessa ämnen. Den finns en hel del bloggar på nätet som bekräftar detta...och det är mycket sorgligt. Luk 17:2

ne sa...

Anonym: Jag kan förstå av Wilsons - och din ansats, att det är de konkreta tillämpningarna och synsättet på lärosatser som ska vara vår gemensamma bas.
Samtidigt hördes det i debatten i Atlanta att den största utmaningen för adventismen är att acceptera och ge plats för de människor som av olika anledningar - på goda grunder dessutom - väljer att vidga sitt synsätt utanför mainstream/historisk syn. Vår kunskap utvecklas (Prenetn Thruth) och kanske den viktigaste lärdomen i vår tid är att vi står inför en mer komplex och fantastisk värld än vi vågar dröma om. Det borde ge oss ödmjukhet och böja oss inför den Oändligen Guden som vi bara kan beskriva en skuggbild av.
Jag tror att den väg som kan ena adventismen - och även andra kristna - är att vi villkorslöst tillämpar det ytterta budet. I det ligger att försöka förstå de goda syften som oftast (givetvis inte alltid) ligger bakom. Det låter banalt - men om vi ser på Jesus och den empati han gav vidare till oss människor - vad kan vi då annat göra än att ge denna empati (dvs nåd) vidare till våra medmänniskor.
Eftersom jag tror på detta som den enda vägen till gemenskap, försoning och väg till frälsning är jag besviken på att Wilson inte tog upp det. Santidigt nyfiken på hur han tänker introducera sin strategi på det temat.

Anonym sa...

"Jag kan förstå av Wilsons - och din ansats, att det är de konkreta tillämpningarna och synsättet på lärosatser som ska vara vår gemensamma bas."

Det betyder att...det inte är så viktigt att vi har en gemensam
tro? Jesus sa att vi skall vara på
vår vakt så att ingen bedrar oss och Paulus sa att om någon predikar ett annat evangelium än det som han predikade så vare han förbannad etc. Matt 24:4, Gal 1:8 (2Kor 11:4)

Jag tror att det evangelium som SDA predikar är ett sant evangelium som till alla delar stämmer överens med Bibelns - annars vore jag inte SDA idag. Det är klart - att vår förståelse och kunskap ständigt utvecklas i tid - men det betyder väl inte att vi skall förkasta den sanning som Gud redan har gett oss kunskap om/i? Sabbaten - de tio budorden - den himmelska helgedomen är ju några av alla de eviga sanningar som även du har skrivit under på i ditt doplöfte eller hur?

Hur ser du på dessa löften som du gett Gud och församlingen idag?

ne sa...

Anomym: Intressant att du bara kommenterar synen på trospunkter och inte frukten av att tro. Jag förstår ditt synsätt och rötterna till den synen, men vill du förstå hur den synen kan utvecklas och sätta Jesus i centrum - än mer? Kan det vara så att lagen blivet något som skymmer Jesus - och sätter vårt fokus på mindre viktiga saker? Kan det vara det som menas med "ett annat evangelium" - ett evangelium som glömmer att förkunna omsorg, kärlek och medmänsklighet?
"Se hur de älskar varandra" är ett ord från Bibeln som ger ett bra exempel på vad sanningen ger för frukter.
Om du tror att jag förkastar trospunkter är upp till dig att döma. Jag ser mer och mer hur dessa trospunkter bara säger en sak - Jesus. Mitt doplöfte handlade om tron på Jesus och hur den tron lever ut i församlingen - ingenting annat. Jag behövde inte skriva under på ett antal doktriner, utan min pastor lät det bero utifrån framtida studier och mognad, vilket jag är tacksam för.
Är du bekymrad över min frälsning får du gärna ge dig till känna - helst privat - jag tänker inte bli allt för personlig här på bloggen i en dialog med ett anonymt ansikte. Kanske den dialogen också kan ge dig något, när du mer förstår den tro jag bär inom mig?