Jag har en gång varit på vippen att befalla en person att i Jesu Kristi namn vika hädan. Det var för över 10 år sedan, och jag var på en kristen (ej SDA) konferens med deltagare från många olika samfund och kyrkor. Konferensen gjorde stort intryck på mig. Nej, det gjorde inte bara intryck, det förändrade mitt liv:
- Jag fick bekänna en synd och be om förlåtelse för något jag gjort många år tidigare. Det var en sådan befrielse att bli av med den bördan!
- Jag fick insikt om den Helige Andens gåvor, och vilka gåvor Gud utrustat just mig med. Och jag började tjäna Kristi kropp med de gåvor jag har.
- Jag fick en ny vision och entusiasm för evangelisation och församlingen.
Utanför kyrkan där konferensen hölls stod en broder (eller om de var flera, jag minns inte) som kan betecknas som en mycket konservativ adventist. Han delade ut flygblad till konferensdeltagarna, med budskap typiskt för den mörkblå versionen av adventismen: varningar om Babylon, vilddjurets märke etc.
I mitt innersta blev jag upprörd. Skulle denna konferens vara en del av Babylon och en falsk väckelse? Menar man allvar med att djävulen skulle stå bakom det som jag (och andra konferensdeltagare) varit med om dessa dagar? Sedan när började Fienden befria människor från syndens bojor och skapa glöd i församlingen? Det kändes som att flygbladen drog i smutsen det Gud hade gjort. Två tusen år tidigare hade religiösa experter beskyllt en snickare från Nasaret för att hela och bota människor i Belsebubs kraft... Jag fick en stark impuls (ingivelse?) att bokstavligen befalla flygbladsutdelaren att i Jesu namn försvinna. Men jag gjorde inte det.
I traditionell adventism är man ofta avogt inställd till allt som inte kommer från SDA. Den nyvalde världsledaren Wilson är inne på denna linje, vilket framkom tydligt i hans predikan vid Generalkonferensen nyligen: "Don’t reach out to movements or megachurch centers outside the SDA church... Look WITHIN the SDA Church..."
Jag undrar bara: Hur hade Gud kunnat förändra mig om jag hade följt Wilsons råd och inte varit på denna konferens? Och jag undrar: Hur tänker Wilson när han vill att vi ska be Gud om väckelse och förnyelse, men i samma veva begränsar Gud till 1860-talets samfundsgränser?
Jag förstår inte dessa markeringar mot det som finns utanför SDA-hägnet. Jag förstår det inte i ljuset av vad Nya Testamentet berättar om judarna och fariseerna. Har man glömt Frälsarens undervisning "på frukten känner man trädet" (Matt 7:15ff)? Har man glömt Paulus råd "pröva allt, ta vara på det som är bra" (1 Thess 5:21)? Kan vi inte låta Gud verka som Han vill, och öppet, ödmjukt och förutsättningslöst - men sunt kritiskt, ty allt är inte Gud som glimmar - söka efter Guds fingeravtryck i allt som sker? Gamaliels ord till Stora Rådet är lika aktuella idag som för 2000 år sedan: "Om detta är människors påfund och verk försvinner det av sig självt. Men är det från Gud, då kan ni inte krossa dem. Det kan visa sig att ni kämpar mot Gud själv." (Apg 5:38-39)
Inlägg
14 kommentarer:
Den avoga inställning till allt som inte är SDA har helt klart sin grund i att SDA teologiskt sett, fortfarande lever kvar i en syn på sig själva som Guds folk i den sista tiden. Samfundet som har den yttersta förståelsen av Guds ord! En sådan självförståelse och självbild har många frikyrkliga och andra bibeltolkande samfund haft historiskt sett. Men de flesta har i ödmjukhet inför Guds ord samt bröder och systrar i andra kristna kyrkor, insett att ingen till fullo har den ultimata uppenbarelsen om vad som är Guds vilja eller inte. Idag tycks det bara vara SDA, Jehovas Vittnen och Mormonerna som till fullo har en sådan ego-fokuserad självbild. T.o.m. Pingströrelsen är i förändring med avseende på sin självbild och SDA är som synes lämnade kvar i ett mindre smickrande sällskap.
Så länge man håller fast vid sin etablerade självbild kommer SDA inte att utvecklas på det teologiska planet. Allt som sett ut som teologisk utveckling de senaste snart 60 åren har bara varit kosmetiska förändringar för att försöka smälta in i mer evangeliska sammanhang. Skrapar man lite på ytan är det fortfarande samma teologi.
När jag läser replikskiftena i kommentarerna till tidigare blogginlägg blir jag åter varse omöjligheten i att debattera eller föra teologiska samtal med konservativa adventister. Hur mycket ödmjukhet och respekt man än försöket bemöta dem med, så har man ingenting för det. Visst är det bra att vara stolt över det kyrkliga sammanhang man finns i men man måste också ha ödmjukhet inför det. Efter att jag lämnade SDA har jag fått finnas i ett sammanhang där det är högt i tak, där man får vara oense i olika frågor, men ändå bli bemött med respekt och kärlek. Så befriande! Och det är ju knappast att man längtar tillbaka till tjafset i sandlådan precis…
Och på frågan om det var sann väckelse - absolut!
Jaja...ni har det inte för lätt på denna bloggen...marginaliserade och stigmatiserade som ni måste känna er över att stå ut med ett samfund som SDA. Ibland svider det att höra sanningen - men det är bara att bita ihop och ta nya tag... :-)
Har en spännnade period av omprövande tankar just nu genom att läsa boken "Kristen på nytt sätt" av Brian McLaren. Älskar en av hans bilder att kyrkan mer är som ett spindelnät än som ett hus. Vi har ju lätt att ta till den exakt definierade bilden av huset - på stadig grund dessutom. Istället kan man se på kyrkan - och våra liv i världen som Rikets medborgare - som ett spindelnät. Det finns många saker som binder oss samman och vi kan upptäcka nya noder och bilder som ger bra förklaringar på större sanningar och sammanhang. Jag tror definitivt att det sammanghang du upplevde - pa - var en viktig sådan nod - väl förankrad i den evige Gudens ramverk. Det viktiga är inte att vi passar in i samma fysiska byggandsverk, så både Martin och Slowdown (kul att du nu beskriver din karaktär lite mer reeellt än "anonym") - vi behöver inte vara frusterade över att några noder i nätverket känns främmande. Det finns alltid andra noder och vägar som ger samma grundfunktioner i nätverket, dvs att tjäna Jesus för Hans rike.
Tack PA för du tar upp ett bekymmersamt problem. Jag ser själv mycket allvarligt på sådana här aktioner som du nämner, och tyvärr är det en världsvid företeelse idag. Men innan vi dömer någon för hårt måste vi tänka på att många av dessa som handlar så oförståndigt är bland de mest välmenande, hängivna och missionsivriga medlemmar vi har. Jag bara önskar att någon kunde hjälpa dem inse sitt misstag på ett språk som de förstår...
Jag har själv samlat några tankar kring detta och filen finns att ladda ner på följande länk om någon är intresserad:
http://cid-e9bb7d5675ebb8cf.office.live.com/browse.aspx/.Public
(Filen heter ”Plakatets år” och funkar det inte så kontakta mig på skrift@live.se )
Men när du talar om ”mörkblå adventism” i samband med de bibliska budskap som dessa människor vanligtvis sprider har jag lite svårt att hålla med. Det mesta jag sett av sådana här flygblad (med reservation för en del undantag med mer politiskt inslag) är faktiskt mainstream adventism. I ett samfundsperspektiv är det alltså inte budskapet som är fel, utan sättet att framföra det på.
Och inte nog med mainstream adventism, det handlar till stora delar om mainstream protestantism. När det gäller tolkningen av t.ex. det lilla hornet i Daniel 7, den laglöse i 2Thessalonikerbrevet, Antikrist o.s.v. var tidigare många protestantiska kristna överens, ja, ända sedan reformationens dagar . Vi behöver bara gå till vår egen Svenska kyrkas bekännelseskrifter. I århundraden har där Antikrists identitet utan omsvep angivits. Det var inte förrän någon gång på 1980-talet som denna potentats identitet togs bort i en ny upplaga.
As a long-tme fan of Swedish progressive rock (A.C.T. Flower Kings, Karmamakanic, Trio, Waterclime), I wonder if there are any possible inks to progressiv-adventism? After all, they both respect past traditions but feel free to mix and match them on behalf of a better cultural and spiritual experience.
So, before everyone becomes too serious about all this...
Graeme Sharrock
graemesharrock3@mac.com
Hur vet du att du inte blev manipulerad på den WC-konferens du deltog i?
Är du säker på att din trosbroder som delade ut flygbladen gick i egen kraft och med ett obibliskt budskap?
Var står det i Bibeln om att Guds folk skall söka inspiration inom andra samfund?
Finns det en risk att du blandar ihop människor med samfundsorganisationer?
Jag bara frågar...
Keith: Jag tror du själv kan söka svaren på dina frågor genom Jesu ord när han säger "Jag är vägen, sanningen och livet". Den som söker med ett öppet hjärta och lyssnar till den Helige Ande vet att han/hon är på vägen, har sanningen - och lever det äkta livet.
"Samfundet som har den yttersta förståelsen av Guds ord!"
SDA ser sej visserligen som ett Guds egendoms-folk pga deras trohet mot Bibeln - där Sabbaten och Guds lag är det största tecknet.(Hes 20:20)
Men jag har inte upplevt att SDA har menat sej ha HELA sanningen - tvärtom. Vi söker som alla andra kristna mer kunskap om Gud och hans vilja i Guds ord.(Luk 11:10, Ords 15:14)
De sanningar som Gud har uppenbarat och som vi ser som "eviga sanningar" har vi sett som en plikt att dela med oss till alla människor som är villiga att lyssna. Det är därför som SDA är ett globalt samfund idag.(Joh 16:13, Ords 7:1)
Det som ibland kan reta upp en del motståndare är att sjundedagsadventister sällan kan anklagas för att vara opportunister.(Jos 1:7; Upp 14:12)
När jag läser inläggen på denna blogg blir jag överraskad över hur ofta som ni har svårt att skilja på enskilda medlemmar och samfundet(SDA). Ingen är felfri och vi kan alla känna oss felbehandlade av våra trossyskon - ja, en del kan t.o.m känna en tagg av bitterhet mot hela samfundet pga att dom bemötts på ett respektlöst sätt eller inte fått sin personliga vilja igenom.
Jag anar att detta kan ha varit grunden till er s.k. progressiva inställning till SDA´s troslära.
Tyvärr är det en trend i vårt samhälle idag att gå emot allt - inte för att det i första är dåligt utan för att det anses vara gammalt och förlegat. Sanningar har idag en flytande konsistens som man alltid kan spä ut, omforma och kompromissa i all oändlighet med...
Jag upplever att Gud är "super-konservativ" när det gäller Bibeln och de sanningar som han har valt att uppenbara för oss. Evangeliet planlades redan innan världen skapades! Bör inte vi också vara "super-konservativa" när det gäller evangeliet och Guds ord?
Lennart: Tre tankar kring din kommentar:
1) Tack för redogörelsen om "plakatets år" – jag fann det intressant och lärorikt. Ja, det är helt rätt att man inte bara ska fundera på vad man säger, utan också hur och när.
2) Jag betvivlar inte flygbladsutdelarnas eller SDA-presidentens hängivenhet. Jag betvivlar heller inte fariseernas hängivenhet; de var teologer och ville noga uppfylla Guds lag. Men ändå hamnade de så snett att de sade ”det måste vara med demonernas furste Beelsebul som [Jesus] driver ut demonerna.” (Matt 12:24). Hängivenhet och trohet mot Guds lag är uppenbarligen inte en garanti för att man hamnar rätt!
Jag befarar – och jag säger detta med sorg - att somliga idag befinner sig på samma sluttande plan, och att de därför inte ser vad Gud faktiskt gör, och går miste om det i sina egna liv.
3) Diskussionen om huruvida budskapet (om Babylon etc.) är rätt/mainstream/mörkblått eller ej är i detta sammanhang ett sidospår, eftersom det inte var vad mitt inlägg handlade om. Men okej, jag måste kommentera det också en smula :-) Jag delar i stort den klassiska protestantiska (adventistiska) synen som du refererar till. Men samtidigt riskerar vi förlora dynamiken och aktualiteten om vi bestämmer oss för att en specifik kyrka/potentat/organisation, och dess göranden för flera århundraden sedan, är antikrist i singularis. Johannes skriver: "Ni har hört att en antikrist skall komma, och nu har också många antikrister trätt fram." (1 Joh 2:18). Vad är antikrist idag? Vad är det idag som kan träda in i stället för Kristus? Och då tror jag t.ex. att Hollywood är mer antikristus idag än påven…
"Vad är antikrist idag? Vad är det idag som kan träda in i stället för Kristus? Och då tror jag t.ex. att Hollywood är mer antikristus idag än påven…"
Svar:
Gå gärna in på och kolla vad Bibeln har att säga: http://www.youtube.com/watch?v=R4UNZPTLp7o
:-)
Keith: Tack för din länk till den amerikanske TV-predikanten. Vill du ange honom som källa är det givetvis ok, men berätta vad han tror Bibeln säger så slipper läsarna här ägna lång tid till att titta på klippen.
Eller så låter vi Skriften förklara sig själv: "Den är antikrist som förnekar Fadern och Sonen." (1 Joh 2:22) eller "Bedragare ...som inte vill erkänna att Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt. Där har ni bedragaren, Antikrist." (2 Joh 1:7)
I mitt förra inlägg blev det tyvärr bara två bokstäver - skall försöka vidareutveckla antikrist ytterligare...:-)
Bibeln talar om en pågående strid mellan gott och ont - mellan Gud och Satan. Gud som skapare och laggivare - Satan som bedragare och
lagöverträdare.
När Satan under de första århundradena e.Kr. misslyckades med att utplåna de kristna med våld bytte han taktik och började istället att använda sej av bedrägeri för att uppnå sina mål. Han skapar och använder sej av förfalskningar för att leda människor bort från Guds ord.
(Det kommer snart att finnas en mer utförlig redogörelse om "antikrist" på min blogg)
Det finns många gemensamma nämnare i Bibeln mellan:
-Gud Fadern och Satan/draken
-Jesus Kristus och "havsodjuret"
-den helige Ande och "landodjuret".
Vi tror ju att Gud är en treenig Gud - men många känner inte till att Satan faktiskt har en falsk treenighet som kopierar och förfalskar Guds sanning. Satan verkar alltså i själva verket som Jesus själv - inte främst som en våldsam motståndare - utan mer som en slug infiltratör.
Han ger sej ut för att vara en god kristen och enligt Bibeln kommer hela världen att bedras. Om vi inte vill bli bedragna bör vår tro vara helt rotad i Guds ord.
Är man "mot" eller "i stället för" kan det vara både en organisation och människor som Bibeln talar om.
Ex. så identifierar Bibeln - den medeltida romerska katolska kyrkan för att vara antikrist.
Människor kan också kännetecknas för att ha antikrist ande - genom att förneka Guds lag och därmed leda andra vilse så att de också bryter mot den. Det är att göra uppror mot Gud.
PA du skrev:
""Ni har hört att en antikrist skall komma, och nu har också många antikrister trätt fram." (1 Joh 2:18). Vad är antikrist idag? Vad är det idag som kan träda in i stället för Kristus? Och då tror jag t.ex. att Hollywood är mer antikristus idag än påven…"
Jag tror att det är de/den som utger sej för att tillhöra Gud - men som har avfallit genom att tro på en mix av sanning och lögn som har "antikrist" ande. Gud vill varna de kristna så att de inte blir bedragna av villoläror som är snarlika dem som är sanna...
Emellertid så tror jag att Satan använder Hollywood och den sataniska underhållning som de står bakom - för att leda människor bort från Gud och hans ord.
Skicka en kommentar