Öppenhet i andra samfund

Här en kort erfarenhet att som adventistpastor arbeta i ett annat samfund.
Efter att under många år ha abetat inom adventkyrkan som pastor fick jag också en möjlighet att arbeta som adventistpastor i ett annat samfund, närmare bestämt inon Svenska Alliansmissionen. När jag sökte upp Alliansmissionens ledning blev jag mycket vänligt mottagen. Vi pratade om min adventistiska bakgrund, om olika teologiska spörsmål, och samtalet slutade i en så positiv anda. Någon tid därefter fick jag en kallelse till anställningsintevju i en församling i Småland. Församlingen ville träffa mig för att lära känna mig och ställa frågor om min adventistiska bakgrund. Också det mötet slutade i en mycklet positiv anda och jag fick en kallelse att börja arbeta i den församlingen. Den tjänsten slutade jag efter ca två år p.g.a. andra uppdrag.
Denna erfarenhet av ett annat kristet samfund har varit oerhört välgörande. Den öppenhet som jag mötte var någonting som jag aldrig ens kunnat drömma om. Några av mina blivande pastorskolleger var mycket positiva, och deras reaktion var att det måste ha varit en stor omställning för en adventistpastor att börja arbeta i en annan frikyrka. Denna nya erfarenhet som jag fick visade mig hur trångsynt jag själv hade varit. Bland mina nya kolleger och församlingsmedlemmar fann jag en djup tro på evangeliet, en vilja att sprida ut Guds rike, en öppenhet för olika teologiska spörsmål etc. Samtal om sabbaten, om människosynen, om döden, om Jesu återkomst etc. kom upp i olika sammanhang. En av de bästa erfarenheterna för mig handlade om nattvardsfirandet. Det var första gången i mitt liv i frikyrkan då jag fick ta emot nattvarden från en "vanlig" medlems hand. Orden "Jesu kropp för dig utgiven, Jesu blod för dig utgjutet", utttalade av vanlig medlem, var en stark upplevelse. Det allmänna prästadömmet kom till heders.
Denna erfarehet lärde mig också ett jag själv måste kunna förstå att Guds rike och Guds aktiva verksamhet i spridandet av evangeliet är mycket större än jag utifrån min adventistiska bakgrund någonsin hade kunnat ta till mig. Naturligtvis hade jag också tidigare hafr den övertygelsen att Gud verkar också genom andra samfund, men nu fick jag en egen erfarenhet. En "rätt" teologi i alla ära, med spridandet av budskapet om Jesus överträffar all teologisk reflektion som inte har Jesus i centrum.
Kanske någon tänker nu att man kan inte vara en adventistpastor och samtidigt arbeta i ett annat samfund. Tyvärr finns denna inställning, och jag fick möta den och blev mycket ledsen för denna inställning. Men Gud är god och är större än våra trångsynta hjärtan och hjärnor. Har inte Gud kallat oss att sprida ut det goda budskapet om Herren Jesus som Skaparen till alla människor? Borde man inte vara glad när Gud kallar människor till olika sammanhang? Öppenhet inför Gud och öppenhet inför det uppdrag han gett oss är nyckeln!

VA